Stopp av miljöfarliga stenbrott, en skola som undervisar även äldre elever så att de slipper flytta från sina föräldrar, och hjälp åt internationell domstol. Demokratibiståndet har gjort nytta i Myanmar, men samtidigt är demokratiutmaningarna oändliga i det politiskt instabila och djupt splittrade landet.
Utrymmet för civilsamhället i Filippinerna blir allt trängre under president Rodrigo Duterte, enligt biståndsorganisationen We Effect. Samtidigt har några av organisations partners i landet nått betydande demokratiframgångar de senaste åren.
Indien kallas ofta världens största demokrati, men landet står inför stora utmaningar och styret blir allt mer auktoritärt. Den rådande pandemin har förvärrat situationen ytterligare, menar flera aktörer som arbetar med att stärka demokratin i Indien.
När den colombianska regeringen och vänstergerillan Farc skrev under ett fredsavtal 2016 slog Sverige på stora trumman, hyllade inkluderandet av mänskliga rättigheter och jämställdhet i avtalet. Sedan dess har dödandet fortsatt och svenska demokratiinsatser kan tyckas fruktlösa.
Medieinstitutet Fojo jobbar med att stärka och utveckla journalistik i Zimbabwe, med pressfriheten har förbättrats marginellt sedan dikaturåren. ”Hur skulle det se ut om inte vi gjorde något”, frågar sig organisationen.
Ur demokratisynpunkt sticker Sydafrika ut i Afrika. Utvecklingen gick länge framåt, men har de senaste åren försämrats. Svenskt demokratibistånd handlar delvis om att bromsa försämringen, säger Afrikagruppernas generalsekreterare Louise Lindfors.
Demokratin i Kenya hindras av korruption och illa fungerande lagar. Trots de räds inte biståndsorganisationen ForumCiv att öppet kämpa för kenyanernas rättigheter och granskande journalistik.